Balladen om det sorgsna kaféet

Jag upptäckte Carson McCullers en varm sommardag i gäststugan på Holma i början av 80-talet. Det var nog första sommaren efter att din mormor flyttat tillbaka till Skåne från sin Stockholmsexil och huset var fullt av folk. Dina mostrar med män och barn och våra vänner, alla trängde vi ihop oss i huset mormor kunde köpa för sitt farsarv. Mormor var glad över att kunna ha oss alla hos sig igen även om det nog blev lite mycket för henne emellanåt. Denna heta sommardag flydde jag solen och i ett skåp hittade jag en låda med gamla böcker, de var lite dammiga men luktade inte illa. Boken jag valde, nu minns jag inte varför jag föll för just denna - Kanske var det det omslaget som var mycket 60-tal och titeln som fick mig att börja läsa Bröllopsgästen.
Boken handlar om en flicka och hur hon upplever det som händer runt sin brors bröllop. Det som talade till mig i boken var ensamheten. Yngst av fem syskon var jag sällan för mig sjäv när jag var liten, men minns hur jag kände en inre ensamhet mitt i myllret av folk. Vi bodde i ett stort hus och det var alltid extra folk hemma hos oss. Utbytesstudenter från USA, flera av dem räknas fortfarande som systrar (Susan, Marcia and Maryalice I love you) Ian från Australien, Isak från Israel och Hussein Chokrei från Iran. Världen kom hem till oss genom våra föräldrars gäster och trots att vi är uppvuxna i en konservativ landsortshåla fick vi tillgång till något annat större. Carson McCullers beskriver som ingen annan ensamhet och utanförskap. Hon fångar känslan i ord utan att bli patetisk. Jag identifierade mig med den lilla flickan i Bröllopsgästen och den ensamhet som genomsyrar Carson McCullers böcker.
Bredvid mig i sängen ligger Balladen om det sorgsna kaféet. Den hittade jag på rea 1994 när du var ett halvår. Jag läste mycket när du var liten. När jag ammade dig på förmiddagen låg vi alltid i sovrummet och efter ett tag somnade du och släppte sakta taget om mitt bröst. Sen hade jag en, ibland två timmars läsning framför mig. Jag minns fortfarande vad jag läste ditt första år, bland annat allt av Marguerite Duras som fanns på stadsbibblan. Jag läste också om en gammal favorit: Alexandriakvartetten. Men dessa böcker ska jag skriva om en annan gång och en annan gång ska jag skriva mer om min ensamhet.
Nu ska vi äta frukost och sen åka till mormor. Ingen sorg idag, glatt kaffe!
Have a nice sunday BabyDarling.