söndag 31 oktober 2010

Balladen om det sorgsna kaféet

Jag upptäckte Carson McCullers en varm sommardag i gäststugan på Holma i början av 80-talet. Det var nog första sommaren efter att din mormor flyttat tillbaka till Skåne från sin Stockholmsexil och huset var fullt av folk. Dina mostrar med män och barn och våra vänner, alla trängde vi ihop oss i huset mormor kunde köpa för sitt farsarv. Mormor var glad över att kunna ha oss alla hos sig igen även om det nog blev lite mycket för henne emellanåt. Denna heta sommardag flydde jag solen och i ett skåp hittade jag en låda med gamla böcker, de var lite dammiga men luktade inte illa. Boken jag valde, nu minns jag inte varför jag föll för just denna - Kanske var det det omslaget som var mycket 60-tal och titeln som fick mig att börja läsa Bröllopsgästen.
Boken handlar om en flicka och hur hon upplever det som händer runt sin brors bröllop. Det som talade till mig i boken var ensamheten. Yngst av fem syskon var jag sällan för mig sjäv när jag var liten, men minns hur jag kände en inre ensamhet mitt i myllret av folk. Vi bodde i ett stort hus och det var alltid extra folk hemma hos oss. Utbytesstudenter från USA, flera av dem räknas fortfarande som systrar (Susan, Marcia and Maryalice I love you) Ian från Australien, Isak från Israel och Hussein Chokrei från Iran. Världen kom hem till oss genom våra föräldrars gäster och trots att vi är uppvuxna i en konservativ landsortshåla fick vi tillgång till något annat större. Carson McCullers beskriver som ingen annan ensamhet och utanförskap. Hon fångar känslan i ord utan att bli patetisk. Jag identifierade mig med den lilla flickan i Bröllopsgästen och den ensamhet som genomsyrar Carson McCullers böcker.
Bredvid mig i sängen ligger Balladen om det sorgsna kaféet. Den hittade jag på rea 1994 när du var ett halvår. Jag läste mycket när du var liten. När jag ammade dig på förmiddagen låg vi alltid i sovrummet och efter ett tag somnade du och släppte sakta taget om mitt bröst. Sen hade jag en, ibland två timmars läsning framför mig. Jag minns fortfarande vad jag läste ditt första år, bland annat allt av Marguerite Duras som fanns på stadsbibblan. Jag läste också om en gammal favorit: Alexandriakvartetten. Men dessa böcker ska jag skriva om en annan gång och en annan gång ska jag skriva mer om min ensamhet.
Nu ska vi äta frukost och sen åka till mormor. Ingen sorg idag, glatt kaffe!
Have a nice sunday BabyDarling.

söndag 24 oktober 2010

Love eat pray

Idag har Anna Hellsten en intressant artikel i Sydsvenskan. Hon tar upp Elizabeth Gilberts självbiografiska roman Eat, Pray, Love som på svenska fått den knäppa titeln Lyckan, kärleken och meningen med livet. I artikeln beskrivs (inte helt överraskande) att mäns och kvinnors identitetssökande värderas olika. Både boken och filmen har blivit nedskrivna. Hellsten refererar till sin intervju med Erica Jong på bokmässan i Göteborg i år där de bland annat diskuterade hur kvinnors erfarenheter ofta bedöms hårdare än mäns: ... hur kan hon inbilla sig att hennes liv är värt att berätta om? Du har antagligen redan stött på detta fenomen många gånger i ditt 17-åriga liv, att män och kvinnor liksom tävlar i olika divisioner. Det är lätt att bli lurad och dras med. Gör inte det, titta genom dina feministiska glasögon och tänk själv. Läs gärna boken och läs gärna Erica Jongs fantastiska böcker.

Jag blev glad av att läsa Anna Hellstens artikel! Lyckan, kärleken och meningen med livet har legat i högen bredvid min säng i ett par veckor och hemkommen från Karlstad i onsdags läste jag ut den. Det var en fin skildring av en människas sökande efter mening i livet och dessutom rappt och roligt berättat. Sen får man stå ut med att Elizabeth Gilbert är blond, snygg, rik och från Amerika ;-) Varför är vi så stränga mot våra systrar? Det är en bra bok och jag tyckte om att läsa den, drog liksom ut lite på det så att den skulle vara längre.

Nu sitter jag här i sängen, det är mitt på dagen och jag ska kanske stiga upp snart. Igår var vi på Sallys och Jonas bröllop. Det var en fin fest, Mats Olsson var vigselförrättare och gjorde det riktigt bra. De var så vackra när de sa ja till kärleken och varandra! Festen avslutades med dans och din far och jag levde ut rejält... Idag har jag ont i benen men är glad i hela kroppen. Nu ska jag ta mig ut i köket, känner doften av rostat guldkorn. Love and eat! Pray har det inte blivit så mycket av.

Love you BabyDarling!